torsdag 28 augusti 2014

En av mina lärare

En av mina bästa Lärare!
Han har hjälpt mig i tillit, respekt, tålamod.
När jag köpte Grani, gick han inte att fånga i hagen. 
Stod han inne i en box tryckte han sig mot bakre hörnet. 
Drog ihop hela kroppen när man skulle borsta honom.
Kastade sig.
När jag provred honom sa ägarna-du måste ha stångbett (ett skarpt bett). 
Nej, sa jag, jag rider inte med stångbett.
Efter första provridningen kände jag bara, den hästen ska jag ha! 
Han var så lyhörd, så känslig!
Men ack, så oförstådd!
Utan honom hade jag inte lärt mig på djupet som jag gjort!
Det går inte att fuska med en sån känslig häst.
Det går inte heller att lura en sån känslig häst.
Du kan inte säga en sak, men skicka ut något annat med din energi.
Han känner det direkt!
Han bestod av stress, spänningar.
Hade enorm hosta första vintern.
Enligt veterinär kvickdrag, veterinären sa att han kommer aldrig bli bra.
Grani hade varit tävlad under flera år hos uppfödare.
Varit 1 år hos en privatfamilj.
Första tiden här fick han bara lära sig slappna av.
Långa promenader på lång tygel.
Han var på sin vakt det kan jag lova!
Kastade sig iväg, undan vid minsta lilla yttre störning.
Hans system var så triggat.
Det var bara att sitta lugnt, andas hjälpa honom med energin.
Minsta lilla du tog i tygeln så körde han upp huvudet, spände hela kroppen.
Som en fiolsträng.
Han kunde inte fatta galopp, utan kastade sig in i galoppen.
Han lärde mig i hagen att respektera, känna av hans energifält.
Gick jag bara rakt in i hans backade han och gick ifrån mig.
Stannade jag utanför, visade jag honom respekt.
Frågade om lov, då accepterade han.
Tydlighet!
Kom jag ut med stress, irritation, ilska...då gick han. 
Klokt!
Men det tycker man inte just då.
Jag hade inget tålamod, men det fick jag lära mig.
Vid ett tillfälle, hade jag varit och handlat.
När jag kom hem tänkte jag...att innan jag bär in kassarna...ska jag bara ta Grani lite snabbt i hagen.
Korkat! Otroligt korkat!
Kom han, nej!
Gav jag mig, nej!
 Efter typ 2 timmar stod jag fortfarande i hagen i ösregn!
Alla kassar var kvar i bilen, övriga i familjen bara skakade på huvudet när dom kom hem.
Jag skulle ju bara lite snabbt...
Nej, som sagt så gör man inte!
Man trycker inte in det lite snabbt!
Då är man inte öppen för mötet, kommunikationen.
Jag kan lova att han gav mig många sömnlösa nätter, där jag sa till mig själv.
Hur knäpp är du, hur mycket måste du utmana dig själv.
Varför köpa problem.
En häst som är rädd för allt, kastar sig, sticker...
Men där var något unikt, speciellt!!
Ja han verkligen lärt mig!
Att gå ut i hagen
Medveten om sig själv!
Min energi!
Att ta ansvar!
Att respektera!
Att vara närvarande!
Att be om lov!
Då respekterar han mig, följer mig...hur enkelt som helst!
Det måste få ta tid!
Att inte ha bråttom i processen!
Problemen började efter hand avta.
Borsta inga problem.
 Ta i hagen inga problem.
I boxen började han gå fram hänga med huvudet utanför.
Gnäggade varje morgon jag kom ut i stallet.
Jag accepterar dig, möter dig...för du accepterar, bemöter, respekterar mig!
Efter hand började inre spänningar släppa. 
Han blev också automatiskt bättre i ridningen.
Naturligtvis.
Han kunde fatta samlad galopp utan massa tjat o träning.
Han kunde ju bära sig själv!
Häftig känsla lugn, samlad,stor galopp!
Jag visste det!
Hostan försvann!
Han fick igång sin kropp, utan alla dom inre spänningarna.
Som även visade sig tydligt i den fysiska kroppen.
I beteenden, mönster.
Allt blev rörligare, ledigare, lättare.
Som sagt han har lärt mig så ofantligt mycket.
Både vad gäller den fysiska kroppen.
Mentalkroppen, energikroppen.
Energispråket, att vi hela tiden kommunicerar med energi i olika form.
Vikten av att faktiskt inte bemöta någon med massa skräp...tex stress!
Som vi bara delar med oss.
Att ta hand om det innan.
Så att du så ren som möjligt går in i mötet.
Det gör att du är närvarande, inte splittrad i tanken.
Han gav mig aldrig något val...
Tack!
Det hjälper mig varje dag! 
I alla möten.
<3 <3 <3





onsdag 27 augusti 2014

Lite insikter, tankar, reflektioner


Lite insikter/tankar/reflektioner
Ha inte bråttom!
Stressa inte iväg i tanken!
Bry er inte om vad andra gör...el inte gör!
Som jag skrivit senaste dagarna jag är oerhört tacksam!!
Över alla möten!
Ett hus behöver byggas med omsorg, det behöver vi också!
Det behöver allt vi gör!
Omsorg, respekt fast grund/förankring!
När jag började med behandlingar hade jag 1 beh, 1 möte sen gick jag ut...för reflektion!
Göra klart en process innan man börjar med något annat för att inte vara splittrad i tanken, känslan, mötet!
Att orka vara närvarande utan yttre påverkan-det kräver träning!
Efter hand har det byggts på med nu 4 beh/dag!
Om det är något absolut akut funkar 5...
Varje behandling tar 1,5 timme det är av någon anledning min inre klocka.
Även yogapassen blir alltid 1,5 timme.
Jag har Aldrig klocka, varken vid behandlingar eller yoga!
När jag började hålla yogagrupper var vi allt från 5-8 pers/gång.
Det var vad jag klarade av just då.
Igår var vi 28, nu fixar jag det!
Träning, men det har tagit tid!
Och det måste få ta tid, ge dig själv utrymme.
Men som sagt det har byggts upp under en lång period!
Jag är otroligt tacksam över att jag inte låtit mig påverkas.
Av andras åsikter!
Hur man driver ett lönande företag!
Jag är tacksam över att jag får leva min dröm.
Hade jag focuserat på företag, vinst....hade det inte varit min dröm!
Det är det nu!
Där jag varje dag lär mig nya saker, får nya insikter!
Jag har släppt många trånga, begränsande yttre former som förminskar oss!
Vi är alla födda som enskilda unika individer, och ska så förbli!
Så stå i din kraft!
Lev din sanning!
Lev din dröm!
Som din egen individ!
Ju mer du uttrycker det för dig själv, tillåter dig själv.
Desto fler begränsningar i form av tex rädslor visar sig.
Det kan vara andras rädslor, andras begränsningar.
Släpp dom!
Tillåt dig leva fritt!
<3 <3 <3

tisdag 19 augusti 2014

Värdet&Vikten att lyssna på sin kropp


Värdet&Vikten av att lyssna på kroppen!
Att stanna upp reflektera!

En ung tjej som jag mötte för några veckor sen, hade gjort egna intressanta iakttagelser.
Tjejen har gått här ett tag på behandlingar.
Vid vårt möte berättade hon att 2 veckor tidigare hade hon fått akut ont i sin ena arm, kunde inte ens lyfta armen så ont gjorde det.
Med sån smärta kan man inte jobba så hon bokade en tid hos läkaren.
Väl där blev hon sjukskriven i en vecka, inflammation! smärtstillande!
Nu till det intressanta, hennes egen iakttagelse.
Hon fick sjukskrivningsintyget tackade och gick därifrån men när hon skulle ta i dörrhandtaget ut från läkarens rum var smärtan borta!
Va???
Hon stod där. 
Hennes egna ord! Jag provade öppna dörren först med ena handen sen med den andra. Jag hade verkligen inte ont. Kom knappt ihåg vilken arm jag haft ont i! Jag fick verkligen tänka efter. Smärtan var helt borta! Hon fattade ingenting, vad händer?
Där kan man ju ställa frågan-vad smärtar?
Hon åkte hem var sjukskriven i en vecka.
1:a dan tillbaka på arbetet kom smärtan tillbaka.

Vi har en fysisk kropp.
Vi har även en energikropp, där jag anser att dom flesta obalanser börjar.
Smärta är ju det vi lyssnar på.
Men vad ligger bakom smärtan?
Är vi villiga att lyssna?
För den här tjejen blev det ju extremt tydligt, men så har hon också arbetat med sig själv ett tag.
Lärt sig lyssna på signalerna, börjat öppna upp en förståelse.
Breddat sitt seende.
Ofta kommer vi till lägen där vi behöver välja, sortera, prioritera.
Ju närmre dig själv din intuition desto enklare att göra sina val, stå upp för sig själv.
Utan att fastna i präglingar, värderingar...
Trivs hon på sitt arbete? 
Vad händer med den här tjejen om hon tvingar sig själv att vara kvar? Hur gör hon avkall på sig själv? Sin egen identitet! Sitt innersta väsen.
Vikten av att lyssna på sitt hjärta, att hålla hjärtat öppet!
Undersökningar har visat att det är hjärtat som är snabbast att ta emot signaler.
Då ska vi inte lägga locket på! Det är dumt!

Hon har två val
1.Att ta egenansvar  Lätt? Ja mycket lättare nu med fortfarande ganska hög energi. Närmre sin intuition. Fortfarande bredare seende. Därför lättare att göra medvetna val.
2.Stanna kvar Har hon något att lära ur situationen? Vad händer sen? Spänningar....Energibrist som leder till trötthet, huvudvärk,magont.... Vad händer med smärtan? Kommer smärtan bli kronisk? 
Kommer hem dagligen från jobbet med smärta.
Missnöje.
Då vill vi dela, våra kroppar behöver bekräftelse. Fast nu på fel sätt! I den bekräftelsen förstärks smärtan.
Äger vi smärtan då? Nej oftast inte!
Nu börjar jakten!! Sökandet! Vems fel är det? Vad behöver jag? Vad hjälper? Ingenting utanför dig själv!!!
Vi äger alla kraften! 
Men då måste vi hämta hem den! Inte lägga den utanför oss själva!
Vad händer energimässigt? 
Om vi lägger det utanför, inte står i vår egen kraft står upp för oss själva?
Energin bara rinner iväg!
Jag tror att vi alla har en grundfrekvens, en hemfrekvens där vi mår bra trivs.

Precis som att vi har en idealvikt.
Vad händer när vi tappar den? Jo vi förlorar jämnvikten, balansen.
Börjar bli osäkra på oss själva!
Svårt att ta beslut.
Oj oj oj nu sätts det blockeringar.
Energin har inte fritt flöde.
Kroppen är som ett kretslopp.
Ju högre frekvens desto ljusare.
Ju lägre desto mörkare.
I mörkret är det svårt att se.
I ljuset ser vi.
Väljer vi att lyssna på intuitionen, vårt högre jag.
Då ser vi
Då hör vi
Då känner vi
Och ibland bara vet

Så lyssna på DIG SJÄLV!
Love yourself <3
Love Life

söndag 17 augusti 2014

Ett försök att förklara hur jag arbetar

En personlig tavla till mig som Camilla Öhrnberg målat.
Den står för det jag tror på.
Trädet- stå stark i dig själv.
Vikten av balansen.
Att ha ett öppet hjärta -kommunikation.
Guidning-vägledning.

Jag får ofta frågan hur jag jobbar
Den kom idag igen, nu ska jag försöka förklara.
Jag tonar in på människors energi, läser energin.
Jag använder min intuition.
Jag lyssnar alltid på vad man säger med sina ord men det är inte det jag arbetar efter.
Jag ställer frågan till kroppen, vad den behöver hjälp med.
Det högre jaget, den delen av dig som vet.
Jag är bara ett redskap.
En kommunikatör.
Jag läser av var i kroppen det ligger hinder/blockeringar som behöver lösas upp.
Tonar in på blockeringen. Det blir som ett flöde...det ena ger det andra.
Det är som att lägga ett pussel.
Med min intuition lyssnar jag på svaren.
Jag vet var ska sätta mina fingrar för att frigöra energi, stagnation, hinder.
Det som blir enkelt för mig är att jag känner i min kropp. 
Våra kroppar vill ha bekräftelse. 
Vi är så dåliga på att lyssna på oss själva, bekräfta oss själva.
Kroppen blir så nöjd när vi lyssnar, bekräftar.
Ibland behöver man veta vad som ligger bakom känslorna för att skapa en förståelse ett accepterande för att  kunna frigöra /släppa. 
Alla är vi enskilda individer med olika upplevelser, präglingar, mönster så därför finns det ju aldrig några regler.
Jo en regel- jag ställer aldrig diagnoser.
Focus ligger på kroppens självläkande förmåga.
För att den ska kunna träda ikraft behöver vi komma i kontakt med oss själva, börja lyssna.
Vi är ju uppbyggda av celler. Det är våra byggstenar. Vad vill vi bygga vår kropp med?
Ja, du har faktiskt makten-över dig själv. 
Det är här lyssnandet kommer in! Cellminne!
Är det något du vill frigöra?
Är det något du dolt bakom massa lager av damm som vill komma fram, som är du?
Det är här läkeprocessen träder in, att lyssna inifrån.
Att skapa utrymme, plats.
Flöde, energi. 
Mönster vi burit med oss, släpper.
Ibland meddelande från andevärlden som vi behöver för att starta en läkeprocess.
Ibland från tidigare liv, även det ligger i våra celler vår konstruktion.
Men precis som med ett hus kan vi bygga om.
Men bara om vi ser.
Ibland kan det vara jobbiga känslor men eftersom jag inte äger känslan blir det enkelt.
Jag upplever den bara.
Genom att uppleva kan jag hjälpa till att frigöra.
Naturligtvis är det ett samarbete.
Det handlar om att respektera.
För mig är integriteten viktig.
Att respektera sig själv.
Det är hela tiden med.
Många bär omkring på så otroligt mycket rädslor begränsningar....och vi är så duktiga på att sopa skiten under mattan.
Det läggs i det undermedvetna.
Genom att få upp det till medvetande, städar vi.
Det är här symtomen kommer in.
När vi får symtom, då måste vi lyssna.
Symtomen är kroppens varningssignaler.
Som varningslamporna i bilen.
Dom stänger vi inte bara av och kör vidare.
Tyvärr är det som vi ofta gör med våra kroppar.
Något som dämpar symtomen men inte orsaken.
Efter ett tag går inte kroppen på alla cylindrarna.
Vi har inte tillgång till hela vår kapacitet.
Blir trötta, orkeslösa, får huvudvärk, magont mm
Ofta har vi förträngt oss själva länge när vi är där så då vågar vi inte...vi har helt enkelt stängt ner vår känslighet, vår intuition. Lyssnar på alla andra. Lägger kraften utanför oss själva.
Ofta när vi hamnar här har vi bråttom...
Vi rusar på...från oss själva.
Behöver snabba lösningar, snabba resultat.
Jag tror inte på quick fix...
Har arbetat mycket med hästar samma sak där det måste få ta sin tid.
Då blir resultatet hållbart.
Inte sagt att det inte kommer in annat nytt skräp, det är livet.
Men det blir så mycket enklare att lösa vi har så mycket mer energi/kraft.
Precis som med städningen hemma.
Har vi inte städat på länge blir det tungt jobbigt...
Tar vi det efterhand är det betydligt enklare.
Så som sagt en städning av energisystemet.
Balansering av kroppen.
För att få energi, ork, balans.
För mig handlar det om att hämta tillbaka kraften.
Vår egen personliga styrka.
Vår intuition.
Så lär dig att tro på dig själv.
Regissera ditt liv.
Va närvarande i dig själv.
Det är här mirakel sker.
En inre läkeprocess sätter igång.
Symtom kanske dämpas, men kanske inte i den ordning vi tänkt.
Att släppa kontrollen, ha tillit.

Mitt mål är att lära människor ha tillit till sig själva.
Inte bli beroende av mig.
Jag är bara en tillfällig länk.
Det är det jag lär ut.
I behandlingar.
På yoga.
I utvecklinsgruppen-circle of light.
Varmt Välkomna!
Monica