söndag 2 augusti 2015

Våga Flyga...


Den här fjärilen har funnits nära i två dagar nu! Väldigt nära!

Det får mig att tänka på en händelse som inträffade för några år sen. Min mamma hade gått bort i cancer.
Detta var lille jul.
Vi skulle som vanligt, en tradition som vi haft i flera år åka till Ignaberga gamla kyrka och lyssna på kören som min syster var med i. Vi fick plats ganska långt fram. Min pappa till höger om mig, min övriga familj inkl min äldsta dotters dåvarande pojkvän till vänster.
Kyrkan vid dom här tillfällen fylls till bredden, massor med människor.
Kören kommer in.
Snart är det dags för min syster att sjunga solo, ett solonummer hon gjort flera gånger förr som naturligtvis min mamma älskade. Hon var ju stolt!! Min syster har en fantastisk sångröst.
Helt plötsligt kommer en sån här fjäril flygande.
I kyrkan.
Mitt bland alla dessa människor.
Mitt i vintern.
Fjärilen flyger rakt mot oss, mot min pappa stannar till den en stund sen viker den av mot övriga i vår familj. Flyger sakta mitt framför oss jag följer den med blicken och ser min äldsta dotter sitta med tårar rullande ner för kinderna....när jag tittar på henne säger hon...mamma det är mormor!!
Då flyger fjärilen fram till kören, till min syster som står beredd att sjunga. Den cirkulerar där framme. Tack gode gud att min syster inte såg och hörde vad min dotter sa...
Otroligt kraftfullt, otroligt starkt!
Dan efter på morgonen vid frukostbordet hemma.
Helt plötsligt tittar jag ner. Nedanför min stol sitter en likadan fjäril...när jag tittar på den börjar den sakta gå uppför mitt stolsben. Klart man tänker på gårdagen och dotterns starka reaktion.
Med värme i hjärtat!
Och så kommer julaftonskväll...paketöppning...
Matilda som min dotter heter öppnar sitt paket från sin som sagt dåvarande pojkvän...
Inuti...
Ett halsband...
Med en fjäril!!!
Helt Otroligt och ja, han hade köpt det många dagar innan detta hände!
Att våga prova sina vingar
Att ibland utmana sig själv
Gå utanför ramarna är viktigt
Att ha tillit
Som sagt nu händer mycket, den här fjärilen har varit nära.
Det är så många som inte vågar använda sina vingar, tyvärr var min mamma en av dom.
Nu är hon med för att stötta.
Med stolthet & glädje!
Så våga blicka ut, kliv ur din kokong
Sprid ut dina vingar, i all din prakt
Flyg...du kan <3
Namaste


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar